En äldre lungrotsplanta kan ha många blomstänglar, som ibland böjer sig i toppen

Äldre busklika bestånd klarar sig även i hög vegetation

KÄNNETECKEN: Lungrotens bästa kännetecken är den kantiga bladformen.

HÖJD: 10-100 cm. När den är storväxt kan den sticka upp över växtligheten runtomkring så den syns på långt håll.

VÄXTSÄTT: Upprätt eller uppstigande stjälk, sällan grenad. När många stjälkar kommer upp från samma rot blir plantan busklik. 

BLOMMOR: Täta nästan bladlösa blomklasar, 10-30 cm långa, med oansenliga blommor, först gulgröna sedan rödtonade. 

BLAD: Spetsiga 5-14 cm långa brett trekantiga blad nedtill, ofta med basflikar utdragna åt sidan (spjutlika). Bladkanten är jämn (helbreddad) eller nästan jämn. Bladundersidan ser vitpudrad ut och känns mjölig. Bladskaften är långa med en liten ränna eller tillplattning på ovansidan. Bladen är utspridda längs stjälken, större bladskivor längre ner, mindre högre upp. De små bladen i blomställningens nedre del är långsmala (lansettlika). 

STÄNGEL: Kraftig grön stjälk (kan bli över 1 cm tjock) från början med vitmjöliga längsränder. Mjölet är egentligen små blåsor som sitter på hår (glandelhår) och vid förstoring syns det att de är glasklart genomskinliga.

FRUKT: Små mörka frön (nötfrukter) som sprids med vinden, fler än 500 frön per gram. 

LIKNANDE ARTER: Flerårigheten och de långskaftade kantiga bladen skiljer lungrot från andra svenska mållor. Tvåkönade plantor och hylleblad runt frukterna skiljer den från fetmållorna (Atriplex) som dessutom har motsatta blad. Tomtskräppan kan påminna om lungot på håll men har rundade basala blad.

SÄSONG: Lungrot blommar vår-sensommar, men kan floraväktas både tidigare och senare (maj-okt) eftersom bladen är kännetecknande. På hösten när växterna runtom vissnat kan den vara lättare att urskilja med sin gulnade stjälk.

VÄXTPLATS: Näringsrik kulturmark, såsom trädgårdar, gårdsmiljöer, ruiner, vägkanter och betesmark. 

FÖLJEARTER: Brännässlor växer ofta tillsammans med lungrot.

SÖKTIPS: Leta längs väggar och murar, gärna kring ladugård eller stall. När hagarna tömts på betesdjur efter sommaren kan det vara värt att titta runt efter stora uppstickande plantor, särskilt vid djurens viloplatser. 

VARNING: Ät inte bladen råa i större mängder (innehåller saponiner). 

RAPPORTERING: Räkna plantor genom att gruppera de stjälkar som kommer upp från samma bas. Ange gärna även antal vegetativa plantor (utan blomställning) i kommentaren om sådana finns. Beskriv uppenbara risker, om växtplatsen inte är optimal.

HOT: Lungrot blir inte sällan överkörd av gräsklippare vid tomtskötsel, eller nedbruten av grästrimmer, vilket äldre plantor till viss grad klarar genom att skjuta nya skott. Markägare kan ibland vara nitiska att städa kring uthus, så livsutrymme saknas för vildvuxna växter. Lungrot tål inte heller bekämpningsmedel mot ogräs. 

INSATSER: Markägare ombeds freda välväxta plantor, eller vänta med klippning till efter fruktsättning. Behåll gärna självsådda plantor på lämpliga platser. Undvik bekämpningsmedel i möjligaste mån. Odling av insamlade frön uppmuntras (se nedan).

ODLINGSEGENSKAPER: Lättodlad, tålig, övervintrar bra i väldränerad jord. Använd lokala fröer för bästa genmaterial (ej köpta importerade). 

STRATIFIERING: Fröna behöver en köldperiod för att gro bra. 

SÅDD: Lungrot kan förkultiveras inomhus från februari. Så i lätt jord med 1 cm sådjup och ställ i kylskåpet en vecka eller två. Sådden får inte torka ut. Täck med plastfolie och lufta regelbundet eller stick andningshål. Kan sås utomhus maj-augusti. Täck gärna med ett tunt lager perlit. Sås i omgångar för längre skördetid. 

GRONING: Vårgroende. Grotid 15-30 dagar. 

UTPLANTERING: Plantera ut i sol–halvskugga när frostrisken är över, gärna i mullrik väldränerad jord. Plantavstånd 20-50 cm, radavstånd 50 cm. 

SKÖRD: Ätbara blad skördas tidig försommar och om stjälkarna klipps ner skjuter nya skott upp till en extra skörd. Sedan kan späda blomstjälkar skördas. Vid fruktbildning kan omogna fruktsamlingar skördas, senare även de mogna frukterna. 

ANVÄNDNING: Späda blad kan ätas råa i mindre mängd eller tillagas som spenat. Späda blomstjälkar tillagas som sparris med ångkokning. Omogna frösamlingar kan tillagas som broccoli. Mogna frön kan skalas i mixer, sköljas av, blötläggas och tillagas som quinoa.