Flotagräs
Sparganium gramineum
Kaveldunsväxter Typhaceae
Sparganium gramineum
Kaveldunsväxter Typhaceae
Artepitetet gramineum syftar på de gräsliknande flytbladen (gramen betyder gräs). Flotagräs var enligt Linné ett småländskt namn, där flota är besläktat med flyta och flotte. I Norge är flotgräs namnet på den nära släktingen plattbladig igelknopp istället.
Flotagräs har gräsliknande flytblad
Artbestämningen kan vara avancerad eftersom det finns liknande igelknoppsväxter med smala flytblad, och dessutom förekommer hybrider.
Rödlistans klassificering: 2020 Sårbar (VU), 2025 Sårbar (VU)
Arten rödlistades 2020. Den är svårinventerad men bedöms ha minskat starkt i södra Sverige. Enligt statistiken har den nationella minskningen uppgått till 45 % på 60 år. Det handlar om förekomstarea, habitatkvalitet, antal växtplatser och antal reproduktiva individer (cirka 10 000 i Sverige idag).
Den kurviga stjälken sticker upp
Blomställning i frukt
Flytbladen är högst 3 mm, utan mittsträng
KÄNNETECKEN: Mogna frukters form samt blomställningens struktur är särskiljande kännetecken.
STORLEK: Stjälken sträcker sig upp från bottnen 1-2 m.
VÄXTSÄTT: Blomställningen reser sig någon decimeter ovan ytan. Flytbladen lägger sig gärna välkammat parallellt på vattnet.
BLOMMOR: Blomställningen har 2-7 klotrunda hanhuvuden (hanax) i toppen, spridda över minst 3 cm stjälk. Nedanför finns 3-7 honhuvuden (honax). Honax med skaft utgår alltid direkt från bladvecket, medan huvuden utan skaft även kan sitta mitt på stjälken. Ofta finns en eller två förgreningar nertill i blomställningen, vardera med som mest fyra honax, eventuellt med hanax i toppen.
BLAD: Flytbladen är 1,5-3 mm breda och 1,5-3 meter långa, till största delen flytande på ytan. Ovansidan är platt, undersidan platt eller rundad men inte kölad vid bladbasen, ofta smalnande mot basen. Flytbladen har oftast en tydlig mittsträng,
Stödbladen vid blomställningen kan vara bredare än 3 m, vidgade närmast stjälken. Det nedersta stödbladet är vanligen längre än blomställningen.
STJÄLK: Stjälken är slak och flytande med en S-böjning på eller under blomställningen.
FRUKT: Den 3 mm avlånga frukten är matt rödbrun efter mognad. Fruktens näbb (spröt) böjer sig efterhand till en tydlig krok (1-2 mm lång). Märket längst ut är snedställt, kupigt och kort (0,5-0,7 mm). Om fröet separeras från frukten sjunker det.
Om växtplatsen, blomställningens struktur eller bladens bredd inte stämmer, handlar det sannolikt om en annan art eller en hybrid (se nedan).
Andra igelknoppar med flytblad har frukter med rakare spröt och längre märken, samt frön med flytförmåga. Igelknoppar utan flytblad kan ha frukter med insnörd midja (gyttrad igelknopp och storigelknoppar).
Plattbladig igelknopp Sparganium angustifolium har oftast bredare flytblad och färre hanax (1-5) spridda på högst 2 cm av stjälken (ej på bild). Honaxens blomskaft börjar alltid en bit ovanför bladvecket.
Gles igelknopp Sparganium emersum har ofta bredare flytblad, kan dock ha nästan lika smala och platta som flotagräs men de är då kölade vid basen, ibland med mittsträng. Frukterna har långa spröt (näbben).
Dvärgigelknopp Sparganium natans har ofta tillräckligt smala flytblad men dessa är kortare och något genomskinliga, utan mittsträng.
Hybrid mellan flotagräs och gles igelknopp är lätt att förväxla på utseendet, men fruktnäbben är inte lika böjd och flytbladen är kölade vid basen.
Hybrid mellan flotagräs och plattbladig igelknopp förekommer.
OBS! Bilden visar trolig gles igelknopp.
Flotagräs trivs i klart vatten
SÄSONG: Flotagräs blommar i juli-augusti men inventeras helst i frukt, augusti-september.
VÄXTPLATS: Flotagräs förekommer i näringsfattiga klarvattensjöar på kalkfattig bergrund i större delen av landet. Den växer på dybotten utanför vassbältet, oftast på 1,5-2,5 meters djup, men som minst 1 meter.
FÖLJEARTER: Grovnate kan eventuellt trivas på samma ställen.
SÖKTIPS: Använd gärna båt, exempelvis kanot eller packraft (liten uppblåsbar).
RAPPORTERING: Rapportera även vattendjupet.
Flotagräs försvinner ur synfältet på många platser i södra Sverige
HOT: Kvävenedfall är en tänkbar orsak till artens tillbakagång. Även försurning av dåligt buffrade sjöar, varmare klimat, övergödning, sjösänkningar och en generell siktförsämring och förbruning av vattnet kan bidra till försämrade livsmiljöer.
ÅTGÄRDER: Vattenrening kan användas för att återställa livsmiljön vid övergödning.
Artfakta om flotagräs (SLU Artdatabanken)
Preliminära utfall rödlistan 2025 (SLU Artdatabanken)
Virtuella floran
Den nya nordiska floran (2010, Stenberg & Mossberg)
Svensk flora (2013, Krok & Almqvist)
Aquatic Plants of Northern and Central Europe including Britain and Ireland (2023)
Observationer: Rolf Wahlström
Fotograf står i 'Alternativ text' på varje bild (främst Rolf Wahlström)