Lungrot
𝐵𝑙𝑖𝑡𝑢𝑚 𝑏𝑜𝑛𝑢𝑠-𝘩𝑒𝑛𝑟𝑖𝑐𝑢𝑠
Växtfamilj: Amarantväxter
𝐵𝑙𝑖𝑡𝑢𝑚 𝑏𝑜𝑛𝑢𝑠-𝘩𝑒𝑛𝑟𝑖𝑐𝑢𝑠
Växtfamilj: Amarantväxter
Rödlistans klassificering: 2020 Sårbar (VU), 2025 Sårbar (VU)
I flera landskap har lungroten minskat kraftigt, med mellan 23 och 94 % under c:a 50 år. Livsmiljöerna kring gårdar försvinner. Det är inte klarlagt om lungrot också minskar av andra orsaker. Det finns förhållandevis många förekomster i Östergötland, men den nationella minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU).
Lungrot är Sveriges enda fleråriga målla och kan bli meterhög. Efter DNA-analys 2012 har den flyttats till ett annat släkte än svinmålla (Chenopodium). Lungroten är släkt med spenat och quinoa, och kan användas i matlagning.
I Sverige har lungrot odlats sedan tidig medeltid och blev snabbt förvildad. Den är lättodlad och kallas i trädgårdshandeln även 'den Gode Henriks målla' vilket i Tyskland syftade på gårdstomten som såg till att djuren mådde bra och berikade fodret med dessa näringsrika växter. Munkar använde tidigt roten mot hosta och andra lungrelaterade åkommor, därav namnet. Den har även använts mot svullnader, enligt notis från 1782.
En äldre lungrotsplanta kan ha många blomstänglar
Kvarstående lungrot på betad mark
Äldre lungrotsbestånd är ofta buskliknande
Blomställningen är lång och lite gyttrig
Trekantigt blad på långt skaft
KÄNNETECKEN: Lungrotens bästa kännetecken är den kantiga bladformen.
HÖJD: 10-100 cm. När den är storväxt kan den sticka upp över växtligheten runtomkring så den syns på långt håll.
VÄXTSÄTT: Upprätt eller uppstigande stjälk, sällan grenad. När många stjälkar kommer upp från samma rot blir plantan busklik.
BLOMMOR: Täta nästan bladlösa blomklasar, 10-30 cm långa, med oansenliga blommor, först gulgröna sedan rödtonade.
BLAD: Spetsiga 5-14 cm långa brett trekantiga blad nedtill, ofta med basflikar utdragna åt sidan (spjutlika eller pillika). Bladskaften är långa med en liten ränna på ovansidan. Bladkanten är jämn (helbreddad) eller nästan jämn. Bladundersidan är från början vitmjölig. Bladen är spridda längs stjälken, störst bladskivor längst ner, minst högst upp. De små bladen i blomställningens nedre del är långsmala (lansettlika).
STÄNGEL: Kraftig grön stjälk (kan bli över 1 cm tjock), från början med vitmjöliga längsränder. Mjölet består av blåslika långskaftade hår som syns vid förstoring (glandelhår).
FRUKT: Små mörka frön (nötfrukter) som sprids med vinden, fler än 500 frön per gram.
LIKNANDE ARTER: Flerårigheten och de långskaftade kantiga bladen skiljer lungrot från andra svenska mållor. Tvåkönade plantor och hylleblad runt frukterna skiljer den från fetmållor (Atriplex). Tomtskräppa är också stor med diskreta täta blomsamlingar, men har rundade basala blad.
Planta i början av maj
Spjutliknande blad
Pilliknande blad
Vitmjölig bladundersida
Randig vitmjölig tjock stjälk
Mjölet är egentligen hår med blåsor (här på ett bladskaft)
Gulgröna blommor i närbild
Överblommade rödaktiga blommor, långsmalt blad
Ett nyfunnet dammigt lungrotsbestånd i vägkanten
SÄSONG: Blomningstid vår-sensommar, kan dock floraväktas både tidigare och senare eftersom bladen är kännetecknande (maj-sep).
VÄXTPLATS: Näringsrik kulturmark, såsom trädgårdar, gårdsmiljöer, ruiner, vägkanter och betesmark.
FÖLJEARTER: Brännässlor växer ofta tillsammans med lungrot.
SÖKTIPS: Leta längs väggar och murar, gärna kring ladugård eller stall.
VARNING: Ät inte bladen råa i större mängder (innehåller saponiner).
RAPPORTERING: Räkna plantor genom att gruppera de stjälkar som kommer upp från samma bas. Ange gärna även antal vegetativa plantor (utan blomställning) om sådana finns. Beskriv uppenbara risker, om växtplatsen inte är optimal.
Lungrot som överlevt gräsklippning skjuter upp skott från den liggande stjälken bredvid nässlorna intill
HOT: Lungrot blir inte sällan överkörd av gräsklippare vid tomtskötsel, eller nedbruten av grästrimmer, vilket äldre plantor till viss grad klarar genom att skjuta nya skott. Markägare kan ibland vara nitiska att städa kring uthus, så livsutrymme saknas för vildvuxna växter. Lungrot tål inte heller bekämpningsmedel mot ogräs.
INSATSER: Markägare ombeds freda välväxta plantor, eller vänta med klippning till efter fruktsättning. Behåll gärna självsådda plantor på lämpliga platser. Undvik bekämpningsmedel i möjligaste mån. Odling av insamlade frön uppmuntras (se nedan).
Späda plantor
ODLINGSEGENSKAPER: Lättodlad, tålig, övervintrar bra i väldränerad jord. Använd lokala fröer för bästa genmaterial (ej köpta importerade).
STRATIFIERING: Fröna behöver en köldperiod för att gro bra.
SÅDD: Lungrot kan förkultiveras inomhus från februari. Så i lätt jord med 1 cm sådjup och ställ i kylskåpet en vecka eller två. Sådden får inte torka ut. Täck med plastfolie och lufta regelbundet eller stick andningshål. Kan sås utomhus maj-augusti. Täck gärna med ett tunt lager perlit. Sås i omgångar för längre skördetid.
GRONING: Vårgroende. Grotid 15-30 dagar.
UTPLANTERING: Plantera ut i sol–halvskugga när frostrisken är över, gärna i mullrik väldränerad jord. Plantavstånd 20-50 cm, radavstånd 50 cm.
SKÖRD: Ätbara blad skördas tidig försommar och om stjälkarna klipps ner skjuter nya skott upp till en extra skörd. Sedan kan späda blomstjälkar skördas. Vid fruktbildning kan omogna fruktsamlingar skördas, senare även de mogna frukterna.
ANVÄNDNING: Späda blad kan ätas råa i mindre mängd eller tillagas som spenat. Späda blomstjälkar tillagas som sparris med ångkokning. Omogna frösamlingar kan tillagas som broccoli. Mogna frön kan skalas i mixer, sköljas av, blötläggas och tillagas som quinoa.
Artfakta om lungrot (SLU Artdatabanken)
Preliminära utfall rödlistan 2025 (SLU Artdatabanken)
Den nya nordiska floran (2010, Stenberg & Mossberg)
Svensk flora (2013, Krok & Almqvist)
NatureGate om lungrot (finlandssvensk sida)
Runåbergs fröer (odling)
Ätliga trädgården (odling)
impecta (odling)