Vi har haft många gemensamma aktiviteter under 2025, varav ett urval finns omskrivna nedan.
Vitsippor och blåstjärna
Knut delade med sig
Knut har öppnat upp en gammal slåtteräng utanför ekobyn Eklunden, söder om Linköping. Vi var drygt en handfull personer i bästa vitsippstid som räfsade bort löv så ängsörterna ska trivas bättre. Även hembygdsföreningen var inbjuden att hjälpa till.
På slutspurten hittades mycket
Backsippa
Åsabackarna är ett populärt naturreservat med mycket kuperad terräng (även om den inte är lika kuperad efter att ha varit grustäkt). Gamla som nya var välkomna på floraväktardagen bland backsiporna. Andreas G, Gabriella, Mikael, Tomas L1, Gunnar, Lena, Andreas S, Alex, Ingela, Anna, Annica, Maria, Tomas L2, Johanna samlades på naturreservatets parkering i Mjölby kommun. Vi delade upp oss i smågrupper och hade roligt när vi räknade in halva det stora området. Både murarsnöre och märkpinnar kom till användning för att inte tappa bort räkningen. Vi utsåg en fikaplats i lä och Andreas G berättade om backsipporna som trivs här och om hur den speciella kuperade terrängen i Åsabackarna uppstått i slutet av istiden. Området var så stort så den andra hälften får vi räkna nästa gång.
Charlotte i skogen där det funnits mosippa
Vi bjöd in Charlotte för inspiration till vårträff 5/5. Hon är floraväktarsamordnare i Skåne och har bidragit till att verksamheten har vuxit stort. De har väldigt mycket floraväktarlokaler och många hotade arter. Mötet var välbesökt och uppskattat. Dagen efter följde hon med Gabriella på en eftersökning av mosippa i Ydre. Floraväktarlokalen hade ett namn som antydde en annan plats. Vi redde ut missförstånden med hjälp av Monika på Länsstyrelsen och rapportören Anita, men mosippan fanns inte kvar på något av ställena.
Lungrot
Blomstängel
Vi blev 8 personer (Gabriella, Andreas G, Maria, Inga-Lill, Emil, Karin, Bengt och Andreas G) som tränade på att floraväkta under tidig säsong och delade upp oss i grupper för att räkna in närliggande lungrotslokaler i Lambohov. Det fanns fynd på några av lokalerna. Sedan samlades vi hos Gabriella och gick igenom rapportering i floraväktarappen och Artportalen.
Motala äng ligger inte nära Motala...
Foto: Gunilla A
Granspira
Granspiran blomning är inte alltid så förutsägbar och vi hade föreslagit flera olika datum, men när Kerstin meddelade att granspiran var inbokad med markägaren dagen efter hakade Gunilla och Gabriella hastigt på. Även Niklas från Tisenö gjorde sig fri att åka hit för att vara med. Det finns flera floraväktarlokaler och antalet i varje varierar från år till år. Det finns en lång tradition av att inventera granspira här så det finns en bra serie, men uppdelningen mellan lokalerna skulle kunna bli tydligare genom att göra om dem till polygoner.
Gabriella Foto: Gunilla A
Knut undervisar
Korskovallen trivdes på betesmarken
Mikael, Knut, Gabriella och Inga-Lill samlades vid ett torp i Fridhem där Mikael bjöd på fika. Vi undersökte omgivningarna innan vi åkte till Svinstadsjön och första floraväktarlokalen, där skogssvingel i teorin fortfarande skulle ha kunnat finnas, men Knut lärde ut andra stråväxter istället. På nästa lokal vid Grävsten letade vi korskovall utan fynd. Vi åkte tillbaka till torpet och åt innan vi begav oss till Frösslunda där floraväktarlokalerna för fältgentiana och hartmansstarr krävde en längre promenad ute i terrängen. Där fanns mycket fina betesmarker men ingen fältgentiana. Knut räknade däremot in 200 hartmansstarr och vi andra räknade in närmare 700 st korskovall, så det blev en ganska stor kompensation för den utgångna lokalen.
Gulyxne i blom
Honungsblomster
Orkidén gulyxne är endast känd i Östergötland från Hagebyhöga (E-Vad-0053-biogeo). I år har Andreas G varit med och upptäckt nya dellokaler. Andreas körde från Skänninge. Gabriella, Maria, Tomas, Karin och Bengt åkte från Linköping. Lennart cyklade från Vadstena. Vi samlades på naturreservatets parkering kring halv tio. Först pratade vi ihop oss och delade upp oss i smågrupper, sedan visade Andreas hur gulyxnen såg ut i överblommat tillstånd. Vi räknade in fyra dellokaler, varav en ny för dagen. Den andra nya dellokalen hade Andreas räknat in tidigare. Honungsblomster är en annan orkidé som floraväktas och den stod i full blom över stora delar av kalkkärret.
När vi ätit matsäck var det några som tittade runt på ett område som restaurerades förra året för att utvidga kalkkärret. Översta lagret jord var bortschaktat på en stor yta. Andreas visade en källa där det syntes att det kom upp vatten ur marken. Det kommer att ta ett antal år för kalkkärrsarterna att etablera sig här och det blir intressant att följa successionsordningen.
Lungroten hade blivit avklippt men kom upp igen
Artrik slåtteräng på Torpön
Gabriella, Knut och Andreas S åkte från Linköping, Anita T söderfrån och vi sammanstrålade på Naturum Sommen där Jenny sommarjobbar (när vi sågs på Bosses guidning av Genbanken blev hon intresserad av Floraväktarna). Vi tittade runt och fick bland annat se akvariet med lokala vattenlevande djur, inte minst ålen som grävt ner sig och tittade upp ur sanden.
Svenska Botaniska Föreningen har valt lungrot som fokusart i år. När Jenny slutat kl 15 åkte vi till närmsta floraväktarlokal där vi sökte lungrot och slåttergubbe (E-Ydr-0226, E-Ydr-0168). Koordinaten låg mitt i en trädgård. Vi pratade med ägarna som blev nyfikna, men de hade inte sett arterna vi sökte. Lokalen hade en osäkerhetsradie på 100 m och intill närmsta ladugård hittade vi ett avklippt bestånd lungrot. Det såg ut att ha varit stort innan det kapades och nya skott hade kommit upp. Vi räknade 27 plantor, varav 17 vegetativa. De såg ut att ha det bra där om inte gräsmattan sköts alltför nitiskt. Slåttergubbarna får däremot avskrivas.
Nästa floraväktarlokal låg nära en släkting till Anita. Hon ringde markägaren Maria som kom ut och visade oss sin välskötta slåtteräng med hartmansstarr. De fanns utspridda över hela ängen blandat med hundstarr, vilket var ett så pedagogiskt upplägg att alla lärde sig kännetecknen för hartmansstarr. Maria tyckte det var roligt att få visa ängen för så intresserade och kunniga personer. Vi hittade många sevärdheter, exempelvis orkidéer (fläcknycklar, kärrknipprot, nattviol, tvåblad), hässelklocka, solvända, loppstarr, kärrvial, ängsvädd.
Maria ville även visa en artrik betesmark i närheten med en floraväktarlokal för hartmansstarr (E-Ydr-0057). Förutom hartmansstarr hittade vi mycket slåttergubbe där. Vi satt och fikade och hade trevligt tills det var dags att åka hem. Jenny erbjöd sig att åka tillbaka och räkna en annan dag, nu när hon fått erfarenhet av hur man floraväktar. Sedan kan vi lägga till en ny floraväktarlokal för slåttergubbe!
Mattlummer vid Lemunda stenbrott
Buskvicker
Knut, Gabriella och Andreas S åkte till Lemunda sandstensbrott norr om Motala och sökte den gäckande strandlummern som hör till SLU Artdatabankens biogeografiska uppföljning (E-Mot-0149-biogeo). Runt en liten göl intill gamla stenbottet finns det våtmark som ser lämplig ut, men strandlummern fanns inte där och kan ha blivit utkonkurrerad av annan växtlighet, exempelvis mattlummern som finns i överflöd.
Vi fortsatte sedan lite söderut till fem buskvickerlokaler i Norra Freberga (E-Mot-0111, -0135, -0136, -0137, -0138). Precis vid infarten (-0111) blommade buskvicker för fullt på båda sidor av vägen. Man hade kunnat tro att det var en invasiv art eftersom den i princip täckte hela marken på ett stort område. På en floraväktarlokal mitt i skogen (-0136) förde den däremot en tynande tillvaro i halvmörkret, men på nästa ställe (-0138) hade den spridit sig österut längs åkerkanten nästan ända bort till floraväktarlokalen bredvid (-0135) som svämmade över från en triangel av grusvägar. Några grannar intresserade sig för den sällsynta växten som de förståeligt nog trodde var en väldigt vanlig art...
Knut i Eklundenängen
Korskovall i Eklundenängen
Inga-Lill, Anita, Björn och Gabriella hälsade på Knut i Skedabygden söder om Linköping där han sköter slåttermark. För att öka den biologiska mångfalden planterar han in passande ängs- och lundväxter i Eklundenängen. Bland befintliga arter kan nämnas korskovall (floraväktarart), ängsskära, smörbollar, lundstarr.
Vi började slå med lie. När det började regna gick vi in och åt matsäck samtidigt som Knut berättade om slåttermark, hävdgynnade arter, ängsskötsel och visade litteratur. Han är biolog och gymnasielärare med stora artkunskaper om örter, gräs och andra kluriga kärlväxter.
Vädret bjöd på dunder och brak. Några åkte hem. De som stannade fick en solig avslutning på slåtterdagen med lie och räfsa i hand. Vi hade tänkt plantera ut nya ängsörter och öva på att floraväkta, men det gjorde inte så mycket att ta det en annan gång eftersom inga nybörjare dök upp.
Floraväktarläger i och kring Valdemarsvik
Vi utgick från Valdemarsvik och gjorde dagsutflykter till sammanlagt 30 floraväktarlokaler. Läs mer...
Tisenö ligger i Tisnaren, nära gränsen mot Sörmland
Det kom 15 personer när Östergötlands Floraväktare med vänner var inbjudna till Tisenö i norra Östergötland. Läs mer...
På hösten efter bästa säsongen passar det att inhämta teoretiska kunskaper
Höstens inomhusträffar hölls som fristående aktiviteter i samarbete med Studiefrämjandet, men med ett upplägg som påminde om en studiecirkel.
Vi blev 8 deltagare (2 på plats och resten online): Gabriella, Knut, Andreas S, Jenny E, Viktoria, Roger, Linnea, Louise. Först tog vi en presentationsrunda och sa både en växt vi gillar och en vi inte gillar. Det här var några favoriter: rosling, gulsporre, ryl, skvattram, humleblomster, kejsarträd.
Sedan tittade vi igenom bildspelet om Östergötlands Floraväktare (länk) och pratade om våra drivkrafter att floraväkta. Efter en liten paus gick vi igenom SBF:s introduktion för floraväktare (länk) och pratade om floraväktarappen. Vi diskuterade även hur vi hanterar situationer som uppstår i fält.
Deltagarna vill gärna komma på fler av inomhusträffarna. Floraväktarrollen har nu beställts till tre av dem.
Vi blev 7 deltagare som utbytte erfarenheter av att räkna plantor, strån, kvadratmeter, etc. Hur blir det jämförbart mellan olika tillfällen och personer som räknar? Hur rapporterar vi vegetativa och florativa skott? Hur tolkas jämna tiotal, hundratal respektive tusental? Hur bedömer vi läget för arten och kvaliteten på floraväktarlokalen?
Den nationella floraväktarsamordnaren Sofia Lund var med på träffen och delade med sig när vi utbytte erfarenheter av att leta på nya platser och att vägleda andra till rätt ställe. Vi diskuterade koordinaternas noggrannhet och storleken på området att floraväkta. Det var 11 deltagare online. Vi fick tips på appar för att få fram en bättre koordinater och hur vi använder våra nya formulär på hemsidan för att rapportera in förbättringen. Med en fristående GPS går det att få större noggrannhet om det inte är tillfälliga störningar i GPS-systemet, men det kan ofta räcka att jämföra med ortokarta för att få ner noggrannheten till 10 m.
Vi blev 7 deltagare som utbytte erfarenheter av att räkna plantor, strån, kvadratmeter, etc. Hur blir det jämförbart mellan olika tillfällen och personer som räknar? Hur rapporterar vi vegetativa och florativa skott? Hur tolkas jämna tiotal, hundratal respektive tusental? Hur bedömer vi läget för arten och kvaliteten på floraväktarlokalen?
Vi utbytte erfarenheter av appen Floraväktare, gav tips till varandra och noterade idéer om vidareutveckling.
OBS! Den här aktiviteten flyttas till en heldagsaktivitet under vårterminen.
Vi tar fram underlag för artblad med text och bild, som kan delas ut till floraväktare och närboende som inventerar vissa floraväktarlokaler utan att ha en floraväktarroll i Artportalen (florafaddrar). Du väljer floraväktarart att beskriva på vår gemensamma Google Drive.
Tid och plats: Återkommer om heldagsaktivitet VT 2026
Anmälan och frågor: gabriella.gelland@gmail.com
Arrangör: Östergötlands Floraväktare i samarbete med Studiefrämjandet